Statsrådsberedningen är en del av Sveriges regeringskansli och fungerar som regeringens kanske viktigaste stödfunktion. Dess huvudsakliga uppgifter är att samordna och förbereda ärenden som ska behandlas av regeringen, samt att ge stöd till statsministern i hans eller hennes arbete.
Vad menas med Statsrådsberedningen och var gör man?
Statsrådsberedningen är en del av Sveriges regeringskansli och fungerar som regeringens kanske viktigaste stödfunktion. Dess huvudsakliga uppgifter är att samordna och förbereda ärenden som ska behandlas av regeringen, samt att ge stöd till statsministern i hans eller hennes arbete.
Statsrådsberedningen ansvarar för att samla in och bearbeta information, analyser och förslag från de olika departementen, och för att förbereda beslutsmaterial inför regeringens sammanträden. De arbetar också med att säkerställa att regeringens politik är enhetlig och att dess beslut genomförs effektivt.
Dessutom har Statsrådsberedningen en viktig roll i kommunikationen mellan regeringen och riksdagen, och de hjälper till att samordna regeringens arbete med EU-frågor. Statsrådsberedningen leds av statsministern och består av politiskt tillsatta tjänstemän samt en stab av experter och tjänstemän.
LÄS MER: Regeringskansliet – Sveriges centrala förvaltningsorgan
LÄS MER: Talmannen – en viktig roll i Sveriges Riksdag
LÄS MER: Parlamentarism – En grundläggande pjäs i modern demokrati
LÄS MER: Representativ demokrati vs. direktdemokrati
Statsrådsberedningens organisation
Chef för Statsrådsberedningen är statsminister Ulf Kristersson. I Statsrådsberedningen finns också EU-minister Jessika Roswall. Statsrådsberedningen är indelad i kanslier:
Statsministerns kansli
Statsministerns kansli är den högsta nivån av regeringskansliet i Sverige och är ansvarig för att stödja statsministern i hans eller hennes roll som ledare för regeringen. Kansliet ansvarar för att samordna och övervaka regeringens arbete samt för att ge råd och stöd till statsministern i hans eller hennes beslutsfattande.
Johan Stuart är statsministerns statssekreterare. Han stödjer statsministern i dennes roll som regeringschef och chef för myndigheten Regeringskansliet. Statssekreteraren Johan Jakobsson ansvarar för strategisk kommunikation.
Samordningskanslierna
Samordningskanslierna hanterar den politiska samordningen i Regeringskansliet.
Samordningskanslierna för M, KD och L leds av statssekreterarna Per Swenson Claréus (M), Tobias Karlström (KD) och Johan Britz (L).
EU-ministerns kansli
I EU-ministerns kansli finns en stab som hanterar EU-ministerns åtaganden. Det finns även en pressekreterare som hanterar pressfrågor.
Christian Danielsson är statssekreterare hos EU-ministern. Han har motsvarande uppgifter i förhållande till statsministern i EU-frågor och bilaterala engagemang i Europa.
Förvaltningschefen och förvaltningschefens kansli
Förvaltningschefen är en viktig person som arbetar tillsammans med statsministerns statssekreterare och rättschefen i Statsrådsberedningen för att leda Regeringskansliet. Förvaltningschefen har många ansvarsområden, inklusive att planera och följa upp Regeringskansliets budget och att hantera administrativa frågor som rör flera departement eller kommittéer. Förvaltningschefen är också chef för Förvaltningsavdelningen och ansvarar för Statsrådsberedningens administration.
För att hjälpa förvaltningschefen finns det ett kansli som stödjer honom eller henne i olika frågor, såsom Regeringskansliets organisation och lokalförsörjning. Kansliet hjälper också till med fördelningsprocessen för Regeringskansliets myndighetsanslag och stödjer förvaltningschefen i frågor som rör Statsrådsberedningens administration.
Rättschefen och rättschefens kansli
Rättschefen i Statsrådsberedningen arbetar tillsammans med statsministerns statssekreterare och förvaltningschefen för att leda Regeringskansliet. Rättschefen är också ansvarig för att biträda statsministern i rättsliga frågor.
Rättschefen har en viktig roll i att samordna och säkerställa enhetlighet och hög kvalitet i lagstiftning och förvaltning inom Regeringskansliet. Rättschefen övervakar också lagenlighet, följdriktighet och enhetlighet vid beredningen av ärenden i Statsrådsberedningen.
Rättschefens kansli stödjer rättschefen och fungerar som Statsrådsberedningens rättssekretariat. Kansliet bistår i samordningen av Regeringskansliet och stödjer statsministern och den övriga politiska ledningen i rättsliga frågor. Kansliet har också ett särskilt ansvar för regeringsarbetet och deltar i arbetet med att utveckla Regeringskansliet som myndighet.
Expeditionen för regeringsprotokollet finns också i rättschefens kansli.
Programmet för digitalisering av kärnprocesserna
Programmet för digitalisering av kärnprocesserna ansvarar för att utveckla digitala verktyg för kärnverksamheten. Detta görs genom ett myndighetsövergripande arbete som syftar till att förbättra arbetsformerna inom kärnverksamheten.
Granskningskansliet
Granskningskansliet ansvarar för att säkerställa hög kvalitet och enhetlighet i lagstiftning samt för att språket i den svenska lagstiftningen ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Kansliet utför kvalitetskontroll av lagförslag från alla departement, ger rådgivning och medverkar vid utbildning och utvecklingsarbete. Dessutom ansvarar kansliet för EU-språkvården och det elektroniska kungörandet av författningar i Svensk författningssamling (SFS).
EU-chefen och EU-samordningen
EU-chefen ansvarar för att biträda statsministern i EU-frågor. Under EU-chefen finns EU-samordningen som samordnar EU-arbetet inom Regeringskansliet, ansvarar för EU:s fördrag och långtidsbudget och samordnar svenskt genomförande av EU-rätten. Samordningen ansvarar också för regeringens agerande i mål vid EU-domstolen och utför viss EU-rättslig granskning. Kansliet för samordning av EU-frågor och kansliet för EU-rättsliga frågor ingår i EU-samordningen.
LÄS MER: EU-nämnden – dess roll och uppgift
Nationella säkerhetsrådgivaren
Den nationella säkerhetsrådgivaren ansvarar för analys, samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Rådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet och stödjer också statsministern i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor samt frågor om nationell säkerhet. Henrik Landerholm är för närvarande nationell säkerhetsrådgivare.
Den särskilda chefstjänstemannen för krishantering och kansliet för krishantering
Den särskilda chefstjänstemannen för krishantering ansvarar för analys, samordning och inriktning av krishanteringen inom Regeringskansliet samt för utveckling, uppföljning och förberedelser för detta. Kansliet för krishantering ingår under denna chefstjänsteman.
Kansliet för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor
Kansliet för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor stödjer den nationella säkerhetsrådgivaren i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor samt i frågor som rör statsministern.
Kansliet för strategisk analys och samordning av frågor om nationell säkerhet
Under den nationella säkerhetsrådgivaren finns ett kansli för strategisk analys och samordning av frågor om nationell säkerhet. Kansliet analyserar frågor om nationell säkerhet och stödjer departementen i deras arbete med sådana frågor. Kansliet samordnar också departementens arbete inom området för nationell säkerhet.
Internrevisionen
Internrevisionen har till uppgift att utföra intern revision av all verksamhet inom Regeringskansliet, inklusive kommittéväsendet och utrikesrepresentationen.
Revisionen ska bland annat avse en självständig granskning av Regeringskansliets interna styrning och kontroll samt hur Regeringskansliet fullgör sina ekonomiska redovisningsskyldigheter.
LÄS MER: Regeringsformen – Allt du behöver veta
LÄS MER: Sveriges Grundlagar – Här är guiden!
Vanliga frågor och svar (FAQ) om Statsrådsberedningen
Statsrådsberedningen är en del av Regeringskansliet i Sverige och fungerar som statsministerns eget kansli. Det hjälper till att samordna regeringens arbete och stöder statsministern i dennes roll som regeringschef.
Statsrådsberedningens huvuduppgifter inkluderar att bistå statsministern i planering och samordning av regeringens arbete, förbereda regeringens sammanträden (regeringssammanträdena) samt hantera frågor som rör utrikes-, säkerhets- och konstitutionsfrågor.
Statsrådsberedningen spelar en central roll i lagstiftningsprocessen genom att samordna och förbereda de ärenden som ska behandlas vid regeringssammanträdena. De ser till att förslagen är väl förankrade och att alla berörda departement har varit involverade i processen.
Statsministern leder Statsrådsberedningen och har därmed en mycket nära och direkt involvering i dess arbete.
Statsrådsberedningen fungerar som en länk mellan statsministern och de övriga departementen, genom att samordna och integrera olika politikområden och se till att regeringens övergripande mål och strategier genomförs på ett koherent sätt över hela Regeringskansliet.
Under en regeringsbildning kan Statsrådsberedningen spela en viktig roll i att samordna och förbereda den politiska och administrativa processen. Det kan involvera allt från att underlätta övergången mellan olika regeringar till att stödja och informera den blivande statsministern om aktuella frågor och pågående ärenden.
Eftersom Statsrådsberedningen stödjer och assisterar statsministern i dennes uppgifter, spelar den en indirekt men central roll i formandet av såväl inrikes- som utrikespolitik i Sverige. Den hjälper till med att säkerställa att politiska beslut och strategier är genomtänkta, samordnade och genomförbara.
Statsrådsberedningen är placerad inom Regeringskansliet, tillsammans med de olika departementen, och utgör en integrerad del av den struktur som understödjer den exekutiva makten i Sverige.
Ja, andra ministrar kan vara del av Statsrådsberedningen. Dess sammansättning kan variera, men utöver statsministern inkluderar den ofta de ministrar som ansvarar för de stora politikområdena och andra centrala frågor.
Även om Statsrådsberedningen främst är en del av den exekutiva makten och stödjer regeringens interna arbete, är dess arbete indirekt kopplat till Riksdagen. Detta eftersom de förslag och beslut som tas fram och samordnas i Statsrådsberedningen ofta skickas vidare till Riksdagen för beslut eller granskning.
Tjänstepersoner och experter inom Statsrådsberedningen bistår med att förbereda, analysera och samordna ärenden inför regeringens beslut. Deras arbete är kritiskt för att säkerställa att de beslut som fattas är välinformerade och baserade på relevant fakta och analys.
Medan departementen oftast fokuserar på specifika politikområden eller sektorer (t.ex. Finansdepartementet, Utrikesdepartementet etc.), har Statsrådsberedningen en övergripande och samordnande roll och fokuserar på att bistå statsministern och att säkerställa samstämmighet och riktning i regeringens övergripande politik.
Statsrådsberedningen arbetar främst internt inom Regeringskansliet, men dess arbete kan indirekt involvera olika intressenter genom de olika ministerierna och departementen. Allmänhetens och olika intressentgruppers påverkan på dess arbete sker ofta indirekt genom demokratiska val, opinionsbildning och genom den samrådsprocess som kan förekomma i de olika departementen.
I kristider kan Statsrådsberedningen spela en central roll genom att stödja statsministern och regeringen i att samordna och leda krishanteringen. Det kan inkludera allt från att samordna information och kommunikation till att utveckla och implementera särskilda strategier och åtgärder.
Vid ett regeringsskifte eller om en regering faller, fortsätter Statsrådsberedningen sitt arbete med att stödja statsministern eller den tillförordnade statsministern och att förbereda för en övergång till en ny regering. Detta kan inkludera att organisera och underlätta överlämningen av pågående ärenden och viktig information till den nya regeringen.
LÄS MER: Höga elpriser Skåne – Orsaker, konsekvenser och lösningsförslag
