En riksdagsledamot i Sverige har en grundlön som bestäms av Riksdagens arvodesnämnd. Lönen för en riksdagsledamot kan variera beroende på om de har ytterligare ansvar eller uppdrag inom riksdagen, såsom att vara ordförande eller vice ordförande i ett utskott eller att vara partiledare.
Lönen kan variera
Ledamöterna har ett grundarvode på 73 000 kronor i månaden (2023) som de betalar skatt för. Lönen för riksdagsledamöter kan justeras årligen baserat på en rad faktorer, såsom inflation och löneutveckling inom den offentliga sektorn.
Förutom grundlönen kan riksdagsledamöter också vara berättigade till vissa ersättningar och förmåner, såsom traktamente för kostnader i samband med deras arbete och bostadsersättning om de inte bor i Stockholmsregionen.
LÄS MER: Mandatfördelning i Riksdagen: Hur fungerar det?
LÄS MER: Representativ demokrati vs. direktdemokrati
LÄS MER: Allt du behöver veta om kvittningssystemet i Riksdagen
Hur mycket får en riksdagsledamot i pension?
En riksdagsledamots pension beräknas utifrån antalet år de har varit ledamot samt deras inkomst under de åren. Det finns ingen exakt siffra för hur mycket en riksdagsledamot får i pension eftersom det varierar beroende på individens tjänstetid och inkomst.
Dock finns det en allmän riksdagspension som grundar sig på en procentsats av riksdagsledamotens inkomst. För varje hel månad som en ledamot har suttit i riksdagen, ökar deras pension med 0,8 % av inkomsten. Om en ledamot exempelvis har tjänat 60 000 SEK per månad under en mandatperiod om 4 år (48 månader), skulle pensionsgrundande beloppet vara 0,8 % x 60 000 x 48 = 1 152 000 SEK.
Maxgräns för pension
Det är viktigt att notera att det finns en maxgräns för hur mycket pension en ledamot kan få, vilket motsvarar 80 % av deras högsta inkomst. Riksdagsledamöter kan börja ta ut sin pension från och med 65 års ålder, och pensionen betalas ut livet ut. Däremot omfattas riksdagsledamöter av samma regler som gäller för alla svenskar när det gäller allmän pension, vilket innebär att de också får pension från den allmänna pensionsförsäkringen.
Garantibeloppet beror på hur många år den före detta ledamoten hade sin plats i riksdagen, som högst kan ledamoten få ut 66 procent av garantiunderlaget från och med år två.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa siffror och procentsatser kan förändras över tid, och att de kan variera beroende på specifika regler och beslut som riksdagen fattar.
Vanliga frågor och svar om löner för riksdagsledamöter i Sverige
- Hur mycket tjänar en riksdagsledamot? En riksdagsledamot tjänar enligt beslut från 2023 en grundlön på 73 000 kr per månad, vilket motsvarar 876 000 kr per år. Det är viktigt att notera att detta belopp kan ha ändrats efter att detta inlägg skrevs.
- Hur fastställs riksdagsledamöternas löner? Riksdagsledamöternas löner fastställs av Riksdagens arvodesnämnd, som är en oberoende myndighet. Lönerna ses över årligen och justeras vanligtvis i linje med löneutvecklingen i samhället.
- Får riksdagsledamöter några tillägg eller ersättningar? Ja, riksdagsledamöter kan få olika tillägg och ersättningar utöver sin grundlön. Till exempel kan de få ett tillägg för att vara ordförande eller vice ordförande i ett riksdagsutskott, eller för att vara gruppledare för ett parti i riksdagen. Dessutom kan riksdagsledamöter få ersättning för bland annat bostad, resor och traktamente om de har till exempel långt till riksdagen.
- Betalar riksdagsledamöter skatt på sin lön? Ja, riksdagsledamöter betalar skatt på sin lön precis som alla andra löntagare i Sverige. Skatten dras direkt från deras månadslön.
- Är riksdagsledamöternas löner offentliga? Ja, riksdagsledamöternas löner är offentliga och kan begäras ut av allmänheten. Informationen om deras löner finns också tillgänglig på riksdagens officiella webbplats.
- Hur jämförs riksdagsledamöternas löner med löner för andra yrken i Sverige? Riksdagsledamöternas löner ligger över genomsnittet för löntagare i Sverige. Det är dock viktigt att notera att riksdagsledamöter har ett stort ansvar och arbetar ofta långa och oregelbundna arbetstider.
